lottaolin

Efter en vecka med fokus på en massa annat än ridning så var jag jättepeppad på en ridtur med Electra idag. Det var strålande sol i morse men minus 15 grader så jag försökte tagga ner och invänta varmare väder. Klockan nio hade temperaturen stigit till minus 13 och det fick räcka: Nu ville jag rida!

 

Vår skogsväg var nyplogad och riktigt fin och Ella var pigg och glad som vanligt. I början kändes hon lite stel och oliksidig men vi körde samma koncept som vanligt med lugn jogg på rakt spår och jag fokuserade på att hitta min egen balans och jämvikt för att hjälpa henne. Och simsalabim så var hon bara såååå fin! Hon var lätt i handen och med lång, lite låg och fin hals och jag kände hur hennes rygg kom upp under mig. Det är verkligen magiskt när man hittar den känslan! Jag tänkte tillbaka på hur stark, stretig och oriden hon var när hon kom till oss och kan nästan inte förstå att det är samma ponny.

 

Efter sju kilometer med bland annat två galopper på vardera en km så joggade jag av henne och hon bara frustade och frustade med öronen framåt och mulen allt längre ner mot backen. Sista biten hem promenerade vi tillsammans (förstås) och jag är helt övertygad om att hon var lika nöjd som jag, det syntes på henne ♥

 

På eftermiddagen var det dags för lite longering med Kiara. Hon var jättefin att tränsa men vi lyckades komma ut på gårdsplanen precis när Kjell kom körandes hem med skotern från ena hållet och Caspian kom stormande från andra hållet, vilt skällandes. Ingen bra start på ett träningspass, kan man tycka. Men jag bestämde mig för att bara stå lugnt kvar medans Kjell körde skotern nästan hela vägen fram till Kiara. Han parkerade den precis bredvid vår lilla träningsplats, klev av och pratade lite med Kiara. Hon lugnade sig snabbt och när jag sedan började longera visade hon upp sin allra finaste trav i vänster varv! Synd att det inte fanns någon som filmade då!

 

Vi bytte varv ett par gånger och i höger varv gick det lite segare än i vänster, precis som de brukar. Därför bytte jag tillbaks till vänster mot slutet för att hon skulle få avsluta lätt och sedan fick hon massor med beröm när vi gick tillbaks till stallet.