Varannan vatten!

Nu har Kiara sovit i sin egen box i drygt en månad och det fungerar jättebra. Hon går gärna in i sin box på kvällen och hon är nöjd när jag släcker ljuset och säger godnatt. På morgonen är hon vädigt ivrig att få träffa Ella och dia en slurk, men det är nog mest av gammal vana. Jag brukar lämna dem i fred och bära ut morgonhöet i hagen under tiden, och när jag kommer tillbaka är bägge två redo att gå ut i hagen. 
 
Men fram tills för en veckan sedan har hon inte druckit något ur sin vattenhink på hela natten! Till sist blev jag lite nojjig och fyllde hinken till exakt en viss nivå varje kväll för att kunna se om hon druckit på morgonen, men icket! Inte förrän i söndagsmorse, då hade plötsligt nivån i vattenhinken sjunkit lite grand. Och efter det har det hänt fler gånger. Hon dricker inte så mycket, kanske max två liter, men huvudsaken är ju att hon dricker. 
 
Jag har trott att hon druckit tidigare, när hon delat box med Ella, men det kan hon inte ha gjort. Och ändå var hon väldigt tidig med att leka med vattenkaret och slangen i hagen, högst några veckor gammal. 
 
 
Här är hon sex veckor gammal
 
I helgen har jag ridit Ella både lördag och söndag och idag hann jag ut medans det var ljust. Visst funkar det bra att rida med pannlampa, men det är trots allt ännu trevligare när solen (nästan) skiner. Ella fortsätter att vara jättefin och pigg och jag njuter av våra ridturer. Idag var jag extra nöjd med hennes galoppfattningar från skritt/halt. Hon fattade verkligen exakt för galopphjälpen och inte ett halvt steg efter och då blir den efterföljande galoppen så balanserad. Hon kryper upp i formen i fattningen, men det bryr jag mig inte så mycket om i det här läget. 
 
Igår hann det bli mörkt innan jag kom mig iväg och när jag hunnit en bit in i skogen reflekterades ett ögonpar i min pannlampa. Troligen var det ett rådjur, men det kan ha varit en älg och Ella och jag tyckte det var lika bra att vända hem och trimma lite på gårdsplanen istället. Jag jobbade vidare med min sits och hand enligt VBR, vi tränade på slow-walk, jobbade en hel del i trav och så lite galopp på vägen bort mot grannarna. Dessutom lade jag in lite skänkelvikningar. Jag gjorde dem i slow-walk-tempo och försökte att inte påverka henne med handen utan enbart sidförande skänkel och hon var sååå fin! Det blev snarare för mycket tvärning än för lite för hon var så ambitiös. Jag måste kolla med Sofia om jag tänker rätt i skänkelvikningarna, men det kändes väldigt rätt i alla fall.
 
Avslutningsvis har jag avmaskat Kiara igen idag och det gick bra. I maj är det dax för träckprov på både henne och Electra och förhoppningsvis behöver ingen av dem avmaskas då.