lottaolin

Igår vräkte det ner snö och sedan har det ösregnat i natt och idag = riktigt höstruskigt väder. Men jag var ändå sugen på en ridtur nu ikväll så Ella och jag for ut en runda i skogen. Det var kolmörkt, det blåste, det regnade fortfarande lite grand, det blåste snö från träden så att det dunsade runt omkring oss i buskarna och dessutom var det dimma! Hur mycket väder kan det vara på en gång liksom? Jag red med pannlampan för första gången den här vintern och dimman gjorde att det kändes som om jag och Ella var inne i en glaskupa. Vi såg ett par meter framför oss och sedan var det bara dimma överallt omkring. Här och där var det färska älgspår som korsade stigen. Antagligen stod älgarna och spanade på oss precis intill vägen för Ella var ganska spänd emellanåt. Spooky!

 

 

När vi hunnit 2,5 km in i skogen började pannlampan blinka. Det betyder att batteriet är på väg att ta slut. Jag skruvade ner ljusstyrkan och så travade vi hemåt i ett svagt, svagt sken. Det var knappt att jag såg Ellas spår i snön. Ella var fortfarande vaksam men samtidigt jättefin och jag är så glad att vi for ut trots vädret. När vi var nästan hemma blinkade lampan en gång till och sedan blev det becksvart. Som tur var anade vi ljuset från stallet mellan träden och det var riktigt skönt att styra in Ella i den ljusa maskinhallen och sitta av. Det gjorde vi bra!