Ridskolecup i WE för Sofia och Ginny
Idag arrangerade KDRF Ridskolecup i Working Equitation och det blev en jättemysig tävling. Det var ca 10 ekipage som tog chansen att vara med, uppdelat på två klasser. Ginny var superpeppad och det syntes att både hon och Sofia hade jätteroligt.
Tävlingen gick till så att man först red ett dressyrprogram. När man gjorde sin avslutande halt startade man direkt sin teknikbana. Banan bestod av slalom, klockan med ryggning i korridor, muggen, lydnadshinder i form av ett lågt kryss, åttvolter runt hinderblock och som avslutning kannan. Ridlärar-Kamilla bedömde dressyren och teknikhinderna enligt förbundets protokoll men ingen sammanräkning och rangordning mellan ekipagen gjordes. Bedömningen var istället Clear Round och alla ekipage fick en superfin rosett. Sofia och Ginny fick riktigt höga poäng, men Sofia var allra gladast över att Ginny tyckte det var så kul ♥
Sååå snygga rosetter
Kiara var också med idag, mest för att jag ville se Sofia rida men inte lämna Kiara ensam hemma när Ginny åkte iväg. Men det var också en jättenyttig träning att vara på tävling med okända hästar, mycket liv och rörelse i stallet och nervös atmosfär.
Jag passade på att tömköra Kiara i manegen medan första klassen red nere på utebanan och det var nyttigt för både mig och Kiara. Sofia, Kajsa och jag har pratat mycket om högkänslighet på sistone och konstaterat att vi är högkänsliga alla tre. Och dessutom tänker jag att både Kiara och Ginny också är högkänsliga. Jag har skrivit tidigare om att Kiara känner av min sinnestämning otroligt snabbt och det märks tydligt en sådan här dag. Jag blir extra spänd när jag hanterar henne bland en massa nya människor och många barn och då blir hon direkt extra spänd och på sin vakt. Därför är jag jätteglad att vi lyckades genomföra ett tömkörningspass, även om det absolut inte var något av våra bästa.
När vi kört klart fick hon stå i en box i ridskolestallet och hon skötte sig jättebra, trots att stallet var helt tomt på hästar emellanåt. Hon fick också en ny kompis, fina nordsvensken Silvertärna, som startade i WE-cupen.
När det var dags att åka hem råkade vi lasta precis samtidigt som Silvertärna, som hade transporten precis bredvid oss. Dessutom var det många andra människor i rörelse på stallplanen. Då gav jag nästan upp innan vi ens hade börjat, jag tänkte -"jag kommer aldrig att kunna lasta nu!". Men i sådana lägen är Sofia stencool; hon sa bara -"Nu kör vi!" med bestämd röst och då klev jag och Kiara in i transporten som vilka proffs som helst. Återigen är jag tacksam för att jag har så kloka och duktiga barn!