En tripp till Skåne
I veckan har jag varit ute och rest minsann, det hör inte till vanligheterna! Jag har ju min släkt i Skåne och nu har det redan gått tre år sedan jag och Kjell var och hälsade på dem senast. Så redan i februari bokade vi flygresa ner till Malmö och boende på vandrarhem i Hököpinge. Vi hade hellre bott på hotell men allting var fullbokat eftersom det är Eurovision i Malmö den här helgen.
Men Kjell har dragits med en gräslig förkylning med hosta de senaste veckorna och trots att vi hoppades att han skulle hinna bli frisk så tog vi ett beslut i söndags natt (!) att han inte skulle kunna komma iväg. Dels var han inte alls pigg och dels känns det inte kul att hosta och snörvla på ett flygplan. Och framförallt skulle han ju inte kunna följa med och träffa min pappa som är 88 år gammal, det hade varit alldeles för riskfyllt. Så jag var inställd på att vara tvungen att åka själv och det kändes sååå tråkigt och jobbigt, helst ville jag också stanna hemma.
Men då kom Sofia som en räddande ängel! Hon bad om ledigt från sitt nya jobb (!), lyckades boka om flygbiljetterna i sitt eget namn och kvart över fyra på tisdagmorgon hämtade jag upp henne och så drog vi mot Skåne. Vi fick en alldeles fantastiskt trevlig resa och jag är så nöjd och glad. Sofia har inte varit i Skåne sedan 2011 så det var verkligen på tiden.
Sofia var chaufför på hela resan och hon var supernöjd med vår fina hyrbil
Vi försökte köra så mycket småvägar som möjligt och vi njöt av det vackra landskapet och all grönska. I Skåne kändes det som sommar jämfört med Kusmark...
Landsvägen från Svedala mot Hököpinge
Vi installerade oss på vandrarhemmet som var klart över förväntan och sedan körde vi vidare ner mot Höllviken och Ljunghusen för lunch.
Den obligatoriska promenaden längst ut på piren. Jämför med förra bilden så förstår ni var jag står!
Efter lunch körde vi ner till Falsterbo och gick en skön promenad på stranden. Vattnet var iskallt men det hör liksom till att man badar fötterna ändå. På stranden såg vi en kvinna med en hund, en Rhodesian Ridgeback, på långt håll. Jag berättade för Sofia att när jag växte upp fanns det en tjej i stallet som hette Helen och hon hade alltid Rhodesian Ridgeback hundar. Tänk om det var hon? Men sannolikheten var ju väldigt liten, jag flyttade till Umeå 1987 och har aldrig träffat henne sedan dess.
Men tänk, när vi kom nära så kände jag igen henne!!! Det var Helen och jag tog mod till mig och gick fram och presenterade mig. Hon mindes direkt vem jag var och sedan stod vi där och pratade gamla minnen, främst om min gamla fina New Forest Buccis som Helen red lite grand innan jag började sköta honom. Tänk vad världen är liten ändå!
Måkläppen från ovan
Tyvärr fick vi inte se några sälar, men väldigt mycket fåglar. Fasaner finns överallt i Skåne och på Måkläppen häckar den ganska ovanliga gravanden.
Vi såg flera vackra gravandpar, men den här bilden är från nätet
Sedan var det dags att hälsa på min pappa, fara och handla till honom och sedan äta middag. Det blev stora maffiga räkbaguetter, min pappa älskar nämligen mackor.
Sofia och morfar
Onsdagen började med ett tidigt besök hos morfar för att följa honom till Hälsocentralen. Sedan styrde vi bilen ut på E6:an mot Landskrona. Det var tjockt med trafik men Sofia körde som en stjärna och vi hann precis i tid för att ta färjan över till Ven. Där har jag aldrig varit förut, trots att jag vuxit upp i Skåne, så det var jättekul!
Vi närmar oss Ven
Det var väldigt vackert och backigt på Ven och nästan ännu mer sommar än i Falsterbo. Vi promenerade till Tycho Brahemuséet där Sofias kompis Lovisa från Saxnäs (!) jobbar som guide. Vi fick en visning och sedan gick vi själva både på muséet och i den botaniska trädgården.
Ven är fullt av vackra gamla hus
Som att vandra i Körsbärsdalen i Bröderna Lejonhjärta
Vi avslutade med en promenad längs Backafall, de vackra branterna ner mot Öresund
